Funderar du över din privata inkomstdeklaration och äger andelar i ett aktiebolag? Då är denna artikel något för dig! I denna artikel tittar vi närmare på blanketterna K10 och K12 och går igenom skillnaden samt hur man räknar ut gränsbeloppet baserat på huvudregeln och förenklingsregeln. Låt oss börja med att gå igenom vad blanketten K10 är för något.
Vad är blanketten K10?
Blanketten K10 ska fyllas i av dig som äger “kvalificerade andelar” och är aktiv i ett fåmansbolag. Blanketten ska lämnas in tillsammans med din inkomstdeklaration till Skatteverket. För att ett bolag ska räknas som ett fåmansbolag måste man ha 4 eller färre fysiska personer som äger minst 50% av rösterna i bolaget. För att man ska räknas som aktiv, eller “verksam i betydande omfattning” som det också kallas, måste du eller en närstående varit aktiv under de senaste 5 åren i bolaget.
Blanketten används för att räkna ut utdelning och kapitalvinst enligt de så kallade 3:12 reglerna. 3:12 reglerna gör det möjligt att ta ut en lågbeskattad utdelning på endast 20% upp till gränsbeloppet. Känner man sig osäker på vad som ska fyllas i eller om det har skett omstruktureringar i bolaget kan det vara bra att ta professionell hjälp. Vi kommer i slutet av denna artikel gå igenom olika saker som kan påverka beskattningen på utdelningen eller kapitalvinst.
Vad är blanketten K12?
Om du eller en närstående är passiv i ett fåmansföretag och har varit det under de senaste 5 åren kan man istället lämna in blanketten K12. Eftersom du inte är aktiv i bolaget anses andelarna du äger “okvalificerade”. Om du sedan väljer att sälja din okvalificerade andelar ska de beskattas med 25% vid försäljningen. Kapitalvinst och utdelning ska också beskattas med 25%. Du behöver inte lämna in K12 blanketten om det inte skett någon försäljning eller utdelning under året.
Huvudregeln och förenklingsregeln
Det finns två olika regler som man kan använda sig av för att räkna ut gränsbeloppet. Dessa kallas för huvudregeln och förenklingsregeln. Huvudregeln, eller löneregeln som det också kallas, är mer komplex än förenklingsregeln. Dock kan huvudregeln vara mer fördelaktig än förenklingsregeln i vissa fall. Exempelvis om du har ett bolag med stora lönekostnader.
För att kunna räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln måste man äga minst 4% av bolagets kapital. Du eller en närstående måste också har tagit ut lön i bolaget som uppnår ett visst belopp. Om dessa krav är uppfyllda får man räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln. Men viktigt att du håller koll på lönen. Uppnås inte kravet för uttagen lön med ens 1 kr får man inte räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln.
Förenklingsregeln utgår från ett schablonbelopp. Schablonbeloppet för 2021 är 183 700 kr för utdelning. Denna regel används då man inte har tagit ut tillräckligt hög lön från bolaget och schablonbeloppet används då istället som gränsbelopp. Om man har sparat utdelningsutrymme sedan tidigare år kan detta adderas till schablonbeloppet. Om du äger andelar i flera aktiebolag får du endast använda förenklingsregeln i ett av bolagen.
Räkna ut gränsbelopp
Gränsbeloppet berättar hur stor dela av utdelningen eller vid försäljning av andelar som ska beskattas med 20%. Det första man måste kontrollera när man ska räkna ut gränsbeloppet är om man har ägt andelarna innan början av året, dvs före 1 januari som är ett krav för att ta del av gränsbeloppet. Därefter kan man använda sig av antingen huvudregeln eller förenklingsregel för att räkna ut gränsbeloppet.
Gränsbelopp enligt huvudregeln
För att räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln måste du först uppfylla lönekravet. För att räkna ut lönekravet tar man 6 inkomstbasbelopp + 5% av brutto lönerna eller 9,6 inkomstbasbelopp. Om lönekravet uppfylls kan man sedan räkna ut lönebaserat utrymme vilket är 50% av de totala lönerna utbetalda i bolaget och eventuella dotterbolag under föregående år. Dvs året innan beskattningen ska ske. På beloppet ska även sparade utdelningsutrymme från förra året inkluderas. Det gör du genom att ta det sparade utdelningsutrymmet x 103%.
På det får du även lägga ca 9% av andelarnas anskaffningsvärde. Anskaffningsvärde för andelarna är oftast det belopp du betalat för andelarna. Beloppet man får fram ska sedan delas proportionellt mellan delägarna i bolaget/dotterbolaget. Detta betyder att om man uppfyller lönekravet och har betalat ut stora löner under föregående år kan gränsbeloppet bli mycket högre än om man räknar enligt förenklingsregeln. Det finns även ett övre tak vid beräkning av löneunderlag som uppgår till högst 50 ggr den egna eller närståendes ersättning från bolaget.
Gränsbelopp enligt förenklingsregeln
Schablonbeloppet för 2021 är satt till 183 700 kr och detta belopp ska delas mellan de olika delägarna i bolaget. Så om du äger 100% kommer ditt gränsbelopp vara
183 700 kr. Är ni 2 delägare kommer gränsbeloppet vara 91 850 kr vardera osv. Du kan självklart ta ut en utdelning som överskrider gränsbeloppet. Dock kommer beloppet över gränsbeloppet beskattas som vanlig lön (upp till 52%).
– Schablonbelopp för 2020 – 177 100 kr
– Schablonbelopp för 2021 – 183 700 kr
– Schablonbelopp för 2022 – 187 550 kr
För dig som har kvar gränsbelopp från föregående år kan utnyttja det detta år. Det sparade utdelningsutrymme som det kallas förväntas höjas med statslåneräntan. Om utdelningen överstiger 90 inkomstbelopp beskattas den delen i inkomstslaget kapital. Detta brukar kallas för takbelopp. Takbeloppet för kapitalvinster är satt till 100 inkomstbelopp.
Vanliga problem vid beräkningen av gränsbeloppet
Takbelopp
Om du planerar att ta ut en större utdelning än ditt gränsbelopp är det viktigt att man ser över takbelopp och hur mycket man har tagit ut under det gångna året.
Ge bort aktier
Om du planerar att ge bort aktier som en gåva eller sälja dem för ett mindre värde är det viktigt att man ser över eventuella konsekvenser. Ta professionell hjälp om du känner dig osäker.
Holdingbolag
Om man äger sin andelar via ett holdingbolag måste man se över löneuttag och koncerntillhörighet. Två lika stora ägare kan leda till stora konsekvenser när man ser till regeln om dubbel koncerntillhörighet.
4% gränsen
För att vara berättigad att använda sig av huvudregeln är det viktigt att man uppfyller kravet för ägande på minst 4% i bolaget.
Ägande i flera bolag
Om du äger andelar i flera bolag får du endast använda förenklingsregeln i ett av bolagen du äger.
Nytt bolag
Vid uppstart av ett nytt bolag behöver man hålla koll på om man kvalificerar sig för huvudregeln och när du får tillgodoräkna dig förenklingsregeln.
Nya delägare
När man tar in nya delägare eller löser ut delägare i bolaget så behöver man se över beskattning för utdelning. Se till att du håller koll på skattesituationen för alla parter.
Sammanfattning
Har du frågor kring 3:12 reglerna och beskattning på din utdelning eller kapitalvinst är du varmt välkommen att kontakta oss på HQV så kan vi hjälpa dig.
Recent Comments